En utflykt i slutet av semestern

I går var jag på besök i Stockholm för att kolla på fotoutställningar. Hade hoppats att smågallerierna skulle ha öppet men de behövde tydligen ha semester. Det visade sig ändå inte svårt att få tiden att gå en heldag så det gjorde inget.

Först ut blev Fotografiska med huvudmål att kolla på Genesis-utställningen av Sebastião Salgado. Jag hade förberett mig med att skaffa mig lite förutfattade meningar genom att lyssna på Bildradions avsnitt om utställningen. Normalt gör jag inte så men det passade faktiskt bra den här gången.

20140807 0010

Det var inte en utställning i min smak. Massor av bilder (hela plan 2) och det känns som det hade gått att plocka bort en hel del bilder. För många bilder som liknade varandra och jag tyckte inte jag fick se något nytt. Alla bilder finns redan fast tagna av andra fotografer. Många hade en aura av turist/semesterfotograf som om han gapande häpnat över platserna och människorna han dokumenterat och lyft kameran och knäppt av utan vidare eftertanke. De flesta bilder på befolkningar han besökt liknar bilder jag sett förut av upptäcktsresande som var aktiva för kanske 100 år sedan eller mer. Ungefär som kvantitet i stället för kvalitet.

Vissa bildtexter höjer inte intrycket (eller förstärker budskapet):

20140807 1000 20140807 1001

Mycket av det där sägs på Bildradion men så i detalj hade jag inte det i minnet just då, det var intryck som kom ändå. För min del påverkar inte bilderna syftet som det verkar vara. Citat från Fotografiska om utställningen: ”Genesis är en fotografisk hommage till vårt ursprung och förhoppningsvis en väckarklocka. Det är Sebastião Salgados kärleksbrev till vår planet.” ”Förhoppningsvis kan också Genesis förändra vårt synsätt, våra vanor och vårt engagemang.”

Följande kan också vara intressant att känna till om utställningen (och gör att hela konceptet faller som en sten):

Belo Monte Dam 1

Belo Monte Dam 2

En tanke om det där semesterfotografintrycket är att det skulle kunna vara avsiktligt. För att visa att det faktiskt fortfarande finns bevarade platser och befolkningar. Men i så fall borde det väl ha kommit fram redan.

 

Dessutom hann jag med några utställningar till när jag ändå var på plats.

Lu Kowski – Melancholia

Andra gången jag ser den. En skildring av hennes inre värld och känslor. Jo, jag tycker nog ändå att det fungerar. Bilder och hängning samspelar ganska bra. Jag tror de passat bättre i en annan lokal. En väsentligt mindre. Det blir för utspritt här. Inte illa att kunna få gå här alldeles själv en lång stund.

[Överhört från ett sällskap bestående av två kvinnor och ett mindre barn (den ena kvinnan till den andra): ”Ta inte in barnet där.”]

20140807 1002

Lisa Ross – Living Shrines

Svårt att ta till mig. Stillsamt men rätt menlöst.

Dana Sederowsky – Selected Works 1998-2013

Fokus på koncept och delvis rätt kul. Sjuksköterskebilderna alltså. Vad de olika serierna heter la jag inte på minnet.

 

Efter en stärkande lunch vandrade jag vidare mot Stockholms Stadsmuseum och utställningen United Stockholms of America av Charlie Bennet. När jag betalat inträdet gick jag rakt in i en samling (bestående av en guide och en åhörare) som precis skulle börja en guidad tur på museet. Jag bestämde mig för att ansluta eftersom jag hade gott om tid. Ett bra beslut. Det var intressant att få lite stockholmshistoria presenterad. En bonus att höra en hel del om byggnadens historia också.

20140807 1003Intressant att se fragment från de gamla samhällena från utvandringstiden med en kort berättelse till.

20140807 1005

 

Med gott om tid kvar till tåget hem och inget särskilt att göra kom jag på att Kulturhuset har bra utställningar ibland. Sagt och gjort – en slingrig promenad mot Sergels Torg.

Jag hittade inget program om pågående utställningar så jag tog mig uppåt i huset för att leta efter något intressant. En bit upp (minns inte våningsplanet) finns en utställning: Barockt. Jag pratade lite med bemanningen och ordningsvakten och bestämde mig för att gå in. Det finns en app till telefonen med utställningsinformation som jag laddade ner. Då slapp jag läsa skyltarna och kunde titta på verken samtidigt som jag fick informationen. Bra!

Som oorienterad i konsthistoria gillade jag utställningen och blandningen av gammal och ny konst och beskrivningen av de kopplingar som tydligen går att hitta mellan dem. Roligaste konstverket var Ylva Oglands ”Looking at the unconscious”. Ett verk som består av två spegelvända målningar som är placerade mot varandra. I båda finns ett strategiskt placerat titthål. Jag stod mellan och tyckte inte det var något särskilt tills jag kom på att titthålen kanske var meningen att användas. Bara att stega fram och kolla då. På bildsidan alltså. (Det ser nog rätt kul ut för den som står bredvid när man gör så.) Ganska direkt insåg jag att meningen nog var att titta från baksidan. Jodå, så var det. Och då förstod jag vad det handlade om. 🙂

20140807 1006

 

På vägen ut stannade jag och pratade en stund med ordningsvakten. Vi hann samtala om flera olika aktuella utställningar innan jag gick vidare. Han verkar jobba på rätt ställe – helt klart konstintresserad.

Slut på utställningsdagen. Efter en sådan dag är jag ganska mör i skallen. En toppendag blev det!

 

Annonser

~ av Ove på 8 augusti, 2014.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

 
%d bloggare gillar detta: